Försök inte lura Telia-tanten, du förlorar alltid på det i längden...

Jag skulle ringa Telia idag angående min faktura. Jag fick prata med Telia-tanten (den inspelade rösten som uppmanar dig att "med egna ord beskriva vad ditt ärende gäller") och berättade för henne att "jo, det är så här att min senaste faktura ligger på 375:- och jag tror inte att jag ska betala allt det eftersom jag har sagt upp mitt abonnemang". Tanten frågade då om det gällde fakturafrågor och jag svarade ja. Sen fick jag berätta att det gällde fast telefoni ("för fast telefoni säg 'fast', för mobiltelefoni säg 'mobil'....." det skulle gå så mycket snabbare med knappar...) och jag fick lämna mitt telefonnummer. Efter allt detta berättar hon för mig att fakturaenheten har stängt och så ber hon mig att återkomma på måndag. Seriöst, det kunder varit så här istället:
Hon: "Berätta med egna ord vad ditt ärende gäller"
Jag: "Min faktura stämmer inte"
Hon: "Fakturaenheten öppnar igen på måndag, ha en trevlig helg"

Men, dum som jag är beslutade jag mig för att försöka lura Telia-tanten. Så jag ringde upp igen och började i andra änden
Hon: "Berätta med egna ord vad ditt ärende gäller"
Jag: "Jag har sagt upp mitt abonemang"
Hon: "Ditt ärende gäller abonnemang, stämmer detta?"
Jag (efter att ha funderat lite och kommit fram till att ärendet ju faktiskt gällde mitt abonnemang): "ja"
Sen blev det lite tjafs och sen en telefonkö i 9 minuter, och sen fick jag prata med nån, typ "oskar" hette han nog, och när jag hade förklarat mit ärende för honom så sa han "du måste vända dig till fakturaenheten, de öppnar igen på måndag". Och vad har vi lärt oss av detta? Jo, att Telia-tanten fan alltid har rätt... hon kan sin sak hon.

Den mörkgröna monsterfågeln & Pocketbooks

Jag är helt kär i Pocketbooks, vilket jag nog aldrig har dolt särskilt mycket. Men just nu är jag ännu kärare i dem än innan, och det beror inte bara på att jag är högst upp på deras kompislista (och om man under mellanstadiet, när kompislistor var viktigt, fick höra saker som "du kan få vara med på ett hörn av min runda kompislista" så blir man verkligen glad när ens favoritband är bästa kompis med en). Nej, anledningen till att jag är ännu kärare i Pocketbooks än vanligt är att jag har hittat texten till "Every good time we ever had", men jag ska bespara er ett fullständigt citat. Istället blir det bara detta:

"We did a politics course in the last semester
They threw you in the lake in my favourite sweater
You wrote you loved me in your final letter
But in the very next line

You said I'd just forget everything
And you'd never understand
But I wrote this list down
Every good time we ever had"

Och här finns resten: http://pocketbooks.org.uk/

Har dessutom ägnat dagen åt en fortsättning på min filmmakarkarriär, och jag förstår verkligen varför de skrev att man skulel använda ett stativ. Och det kommer ni också förstå när ni ser på filmen...

Göran & Agda

Jag lånade ett nummer av Macworld idag på biblioteket (man lånar väldigt mycket när man jobbar) och där var det ett reportage om hur man gör sin egen stop motion-film. Vilket jag ju var tvungen att testa. Och jag vet att flera saker med den suger (storyn, skärpan, texten m.m.) men jag måste säga att jag ändå är rätt stolt, jag har aldrig gjort en egen film innan liksom. Så, varsågoda, se och njut!

Hallon & USA

Medan jag satt och åt pannkakor med hallon kom jag att tänka på följande: Den sura smaken på saker (t.ex. hallon) kommer av att saken ifråga har ett lågt pH-värde. Men när man sockrar något så försvinner ju den sura smaken, innebär det att socker höjer pH-värdet? Borde maila Börje och fråga, han skulle nog veta.

I övrigt är det fixande till USA som gäller. Jag börjar se fram emot det så sjukt mycket nu. Det är konstigt, för när jag gick på högstadiet ville jag inget hellre än att åka till USA och gå på high school ett år, vilket mina föräldrar tyvärr avstyrde. Gymnasietiden i Bollnäs blev väl någon form av kompromiss, jag fick flytta, men inte SÅ långt. Sen när jag bestämde mig för att läsa biblioteks- och informationsvetenskap så valde jag Växjö mycket på grund av utbytesstudierna, även om jag hade bestämt mig för att jag inte skulle åka. Absolut inte. Jag var alldeles för rädd för att åka jättelångt bort och prata engelska med folk... Men sen när man skulle bestämma sig och söka så insåg jag väl på nåt plan att jag kommer att ångra mig i efterhand om jag inte åker. Men tillfället var väl inte det bästa, jag är verkligen tacksam för att folk tjatade på mig och försökte övertala mig (och ja, jag tror fortfarande på de snygga indiekillarna), för hela tiden har jag känt mig lite kluven, och hoppats på att något ska komma emellan. Men nu villl jag verkligen, verkligen åka. Och på ett sätt är jag glad att det är så mycket kvar att fixa, för då kommer tiden att gå fortare, och jag längtar, både efter USA och efter simon.

Semestern

Jag har nu kommit hem från min fina sverigeturne... Det var väldigt trevligt, fick t.ex. tag på min favoritbok i pocket när jag var i Stockholm, mycket bra. Sen blev det Bålsta och lyckligtvis slapp jag träffa de små monstren. Dagen därpå drog vi norrut över Gysinge (till min mammas stora glädje). Jag fick återigen stifta bekantskap med den stora trähästen (naturlig storlek) i lekstugan, och jag var ju givetvis tvungen att provrida den... det var kul.

På kvällen kom vi fram till mitt kära Bollnäs. Det var väldigt kul att vara där igen, och få se allting. De hade äntligen nästan byggt färdigt den nya tunneln under järnvägen (det har varit prat om den sen jag bodde där)...

Dagen därpå åkte vill till Järvsö och jag och min mamma besökte Järvzoo (som faktiskt inte var så hemskt som min mamma trodde det skulle bli, hon hade rätt kul). Här är lite bilder:


Först ut är en järv som kliar sig bakom örat... Den var rätt söt, man vill bara krama om den, men egentligen tror jag de är ganska agressiva... De har i alla fall klor.


Såg också denna berguv med ett helt obetalbart ansiktsuttryck. Han bara satt där och myste och smålog för sig själv, och man undrar ju liksom vad han tänkte på... Det verkar vara något trevligt i alla fall....

Resan bjöd också på en tripp till Färila, som är en håla i skogen utanför Ljusdal. Väl där hamnade jag och mamma på hembygdsgården (vi såg en vägskylt där det stog "hembygdsgård" och min mamma tyckte det kunde vara en bra idé att kolla in den). Det visade sig att de serverade lunch, så för ringa åttio kronor (per person) fick vi honungsglaserad skinkstek med potatis, gräddsås, äppelmos, inlagd gurka och hembakat bröd. Och dessutom hembakad rabarberpaj med vaniljsås till dessert. Så har ni vägarna förbi Färila så kan jag rekommendera det. Besökte sedan hembygdsgårdens loppmarknad där jag hittade en klänning, som jag egentligen mest tittade på för att det var ett fint tyg i den, men sen visade det sig att det var min storlek på den. Men det stod inget pris... Min mamma tyckte i alla fall att jag skulle gå och fråga vad den kostade, vilket jag gjorde och fick svaret "Tio kronor"... Helt okej pris. Klänningen är som ny och sitter som ett smäck. Enda problemet var att det saknades knappar på manchetterna. Det har nu inhandlats, fick punga ut med 300% mer än för klänningen.... jobbigt...

Just nu längtar jag efter:

Jag längtar hem till vårt kalkbrott. Jag är trött på att sitta här och glo, särskilt efter en extremt tråkig söndag, efter en lördagkväll som ur vissa hänseenden (men definitivt inte alla, misstolka inte det här) var rätt trist, efter att ha pratat med ex-pojkvännen och fått höra om hur han har firat midsommar med sin nya tjej och en massa vänner (och vad gjorde jag, liksom). Och Rasmus har åkt till Finland, så nu kan jag inte ens prata i telefon med honom, och det behöver jag ju (men å andra sidan kanske det är bra, för förr eller senare borde han ju tröttna på mitt gnäll, och det är kanske bra att han får en paus från det). Och jag snärjer ju bara in mig och vet aldrig vad jag vill. Man borde ha någon som bara sa til en vad man ville, för allt vore så mycket enklare då. Han tärningsmannen var nog inte helt fel ute, men jag orkade inte läsa hela boken, så jag vet inte hur det gick för honom. Jag borde bara ta och rycka upp mig, men det är ju så svårt...

Projektet Krokodil-tshirt, en uppdatering:

26/4 2007: "Projektet krokodil-t-shirt är avslutat. Den blev rätt fin. Och när jag tänker på det så är det inte alls avslutat, eftersom jag tänker sy om t-shirten lite. Volangärmar skulle sitta fint till exempel."

Som man märker på datumet ovan har projektet med krokodil-tshirten legat på hyllan ett tag. Eller under hyllan visade det sig när jag dammsög igår... En av de avklippta ärmarna (som låg och väntade på att bli volanger och fastsydda igen) blev uppdammsugen, så nu får jag nog tänka om.... Så går det när man inte avslutar saker.

Km Bensin & Service, AB i Bjuv

Vaknade vid halvtolvsnåret och hade ett missat samtal på min mobil (förstår inte hur det har gått till, för jag har haft den liggande brevid mig i sängen hela morgonen) och döm om min förvåning när jag såg att det var från Km Bensin & Service, AB i Bjuv.... Jag undrar vad den kan vilja mig... Kanske ska jag få gratis bensin.... (eller också är det bara en felringning, men hur kul vore det?)