Publicering och klättring

Nu sitter jag här i USA, klockan är mitt i natten (eller, tjugo över tolv i alla fall) och jag har massor som jag måste plugga innan San Francisco. Det känns som om jag har kommit så otroligt långt sen jag kom hit, eller sen förra året egentligen. För här sitter jag och ordbajsar på engelska och är inte ens orolig för att jag måste få ur mig fyra sidor till - helst i natt. Jag har precis refererat till mig själv, vilket känns jävligt bra - faktiskt. Jag ska skicka in tre av mina arbeten som jag skrivit här till olika tidskrifter som vill ha saker att publicera, vi får väl se hur det går, men att ens försöka känns ju jävligt bra. Och på onsdag åker jag till San Francisco alldeles själv. Byte i Dallas blir det också, men det oroar jag mig inte alls för... konstigt det där...

Jag var och klättrade idag (som vanligt) och jag kom äntligen till toppen på väggen. Det är konstigt det där, jag har ju liksom gjort det innan men det känns inte som om det räknas riktigt. Förrförra fredagen var jag ju där, även om jag fuskade något så otroligt på vägen upp (hur fuskar man när man klättrar kanske ni undrar? Tro mig, det finns massor av sätt). Jag fuskade lite den här gången med, men det är inte det som är skillnaden. Den stora skillnaden ligger nog i att Ivan var där den här gången. Han har ju liksom försökt hjälpa mig i två och en halv vecka, så det kändes så bra när han äntligen fick se mig komma upp.

Planering

Jag har lärt mig något om mig själv, jag har nästan insett det i flera dagar nu, men nu är jag säker på det hela. Jag planerar för mycket. Jag började tänka på det när jag klättrade och Ivan hela tiden sa till mig att bara "stand up and reach for it", och jag menar, det vet jag ju att det är det jag måste göra. Men jag vill ju planera hur jag ska ta mig vidare sen. Så innan jag kan sträcka mig upp och ta tag i det första "greppet" (eller vad det nu kan heta på svenska) så vill jag veta vilket som blir nästa. Och nästa. Och nästa.

Jag gör samma sak när jag skriver, jag kan sitta och fundera ut hela meningar innan jag börjar skriva något alls. Och det leder ALLTID till att jag glömmer början på den första meningen innan jag har skrivit ner den. Jag borde bara ta tag i saker och göra dem. Som när man ligger i sängen på morgonen och inte vill gå upp. Jag minns fortfarande när jag var liten och låg där och tänkte mig igenom varje steg jag skulle bli tvungen att ta innan jag hade fått på mig kläder/morgonrock (vi har det rätt kallt hemma). Jag minns att jag funderade på hur det kunde komma sig att jag ibland bara tänkte saker och inte gjorde dem, medan jag vid andra tillfällen gjorde saker helt utan att tänka på dem.

Fenomenografi-skiten

Jag har blivit smittat av hela den här jävla fenomenografi-skiten. Jag tycker ju inte om fenomenografi, jag tror inte på kvalitativa studier. Men lik förbannat argumenterar jag för dem i paper efter paper. Vad är det för fel på mig?

Listor

Jag vill göra en lista över hela mitt liv, reda ut allting och skriva ner precis vad jag vill göra, vilka mål jag har. Planera allting.

En sak jag hatar och en sak jag älskar

En sak jag hatar är att vänta på att folk ska höra av sig. Jag borde nån gång lära mig det och antinge ta personens kontaktuppgifter eller bara skita i det. För jag har ju inget tålamod. Alls. Kan jag inte bara inse det och sen sluta oroa mig och fundera och ha mig? Nej, tydligen inte. Tydligen tror jag alltid att "den här gången kommer det att vara annorlunda". Jag är ju ganska korkad egentligen...

En sak jag älskar är index cards. Jag till och med drömde om dem i natt. Jag hade värsta idéen om hur jag skulle kunna använda dem till min uppsats. Men jag har glömt det!

Klättring

Sen har det nog inte varit några fler skandaler sen dess, vilket är ganska tråkigt på ett sätt. Jag har börjat klättra istället. De har en klättervägg här på campus, man får klättra gratis och de har öppet måndag till fredag. Den här veckan har jag hittills varit där måndag, onsdag och torsdag. Jag ska dit imorgon med... Första gången jag var där (för några veckor sedan) kom jag inte ens till toppen på den lägsta väggen. Men det var mer för att jag var sjukt höjdrädd än för att jag inte klarade det. Sen, gången efter (förra fredagen) lyckades jag ta mig upp för den låga väggen. På måndagen klättrade jag upp till toppen på den högsta. Men det var nog bara dumt gjort, för det var alldeles för läskigt för mig. Så nu har jag hållt mig till den låga ett par dagar och det känns som om jag blir bättre och bättre i alla fall. Och det är inte lika läskigt när man ska släppa taget och bli nerfirad. Så vem vet, kanske blir det den stora väggen igen imorgon...

Annars är det pluggande som gäller, har en massa saker som ska vara inne på måndag, och som vanligt är jag inte motiverad alls eftersom jag inte känner mig tillräckligt stressad än... Jaja, det löser sig väl (får vi hoppas). Så istället blir det en massa surfande på nätet, kringelätande och musiklyssnande. Och klättring förstås...

Bartenders

För ett par veckor sen var vi på Heaven (en klubb här i Greensboro) och en väldigt söt kille kom fram till mig (han såg ut lite som Luke Wilson (han i The Royal Tenenbaums)). Han sa något i stil med:
"Don't I know you from somewhere?" Jag hävdade bestämt att han inte gjorde det, för jag är ju från Sverige och känner ingen alls, liksom. Han frågade om jag var säker (på att vi inte kände varandra, inte på att jag var från Sverige) och jag sa ja. Och så gick han... Jag såg honom ett par gånger till under kvällen och vi log lite mot varandra och jag såg att han hade likadana flipflops som mig (ljusa i hampa). Sen var det tyvärr inte så mycket mer med det. Jag tjatade om "den snygge killen på Heaven" i ett par dagar och sen var han glömd, mer eller mindre.

I fredags var vi dock på Greene Street, en annan klubb i Greensboro. De hade spelningar med lokala band och det var massor med folk med kryss på händerna i publiken (under 21, alltså), så det var ju inte direkt någon kö till baren. Efter ett tag såg jag att den snygge bartendern jobbade (de har en snygg bartender på Greene Street...), så jag stod och spanade in honom lite grann. Och bäst som jag gjorde det la jag (av någon märklig anledning) märke till att han hade ett par likadana flipflops som mig! Och då kopplar min lagom berusade hjärna att det är ju den snygge killen från Heaven! Och givetvis (återigen, lagom berusad hjärna) tycker jag att det är väldigt appropriate att gå fram till honom och berätta om Heaven. Och faktiskt så mindes han hela incidenten. Det roligaste av allt är nog ändå att en bartender (som dessutom antaglgien var full) kände igen mig... har jag blivit alkis?

Skandaler

När någon (vi behöver ju inte nämna namn här, eller hur?) bad om att få mer detaljer om skandaler i USA antar jag att det var historier om pojkar som efterfrågades. So here goes (med datum och allt...):

Den 13 augusti flyttade jag till UNCG. Vi hade pizza night på kvällen och jag och Julia satt och pratade med några från Finland och Avi från Australien.

Den 16 augusti var vi ute och drack margaritas (ack så billiga, jag gav 4 dollar för två (4 dollar är 28 kronor) margaritas och chips och salsa...). Sen gick vi till Green Street (en klubb med takterass). Där började en av britterna prata med mig. Han heter Ali och hade vettig musiksmak och blev imponerad av att jag hade lagt märke till hans Sonic Youth-t-shirt (den där med tecknat par där det står nåt om att hon stal sin systers pojkvän och sen dödar de hennes föräldrar). Han sa att jag skulle komma förbi hans rum nån gång så kunde vi lyssna på musik.

Ett par dagar senare kom Avi (australiensaren) fram till mig och sa att han tyckte att vi skulle dejta. Det här var efter att vi hade varit ute tillsammans en gång och dansat ihop och lite. Jag sa att jag nog inte tyckte det var en bra idé, men jag var inte helt säker. Så vi satt och diskuterade fram och tillbaka. Och eftersom man inte bor själv här så satt vi ute i korridoren brevid hissen och pratade. Samtidigt höll en kille på att flytta ut med hjälp av sina kompisar, så de gick hela tiden förbi oss och hörde brottstycken av vad vi pratade om och kom med "kloka" inlägg i debatten, samtidigt som de bar på jättestora lådor. Det var som hämtat ur nån komedishow... Helt sjukt. Tillslut fick jag ur mig ett "we should just be friends"...

Med Ali (britten) fegade jag givetvis ur (ni känner ju mig, liksom) och vågade aldrig gå till hans rum, dessutom hälsade vi knappt på varandra i korridorerna heller. Tillslut så fixade jag i alla fall en blandskiva till honom med ett brev där jag erkännde att jag var alldeles för feg för att komma förbi. Jag skrev ner min msn till honom med, och samma eftermiddag (den 21:a) så började han skriva till mig. Den kvällen hade jag och Julia vår första class (vilket var sjukt nervöst och jättekul på samma gång, vår lärare är den roligaste nånsin och berättar historier om sin toy-boy som hon träffade på en konferans (appropå att det är bra att kunna ha mailkontakt med folk)) och när vi kom tillbaka till I-house var Ali nere i lobbyn och kollade på folk som spelade poker. Jag gick upp och bytte om och sen skulle jag gå och posta ett brev. Men när jag kom ner i lobbyn började han prata med mig, och sen satt vi och pratade ett tag. Han frågade om jag ville följa med ut och ta en drink och jag svarade ja. Sen satt vi på Old Town (en pub här på campus) och drack drinkar och pratade och hade sjukt roligt (särskilt när jag rättade hans engelska).

Dagen efter "råkade" han vara nere i lobbyn när jag och Julia skulle gå och äta, och han bjöd med oss på ett frat-party (precis som på film...) samma kväll. Vi tackade ja. Sen blev det förfest i hans rum tillsammans med en massa britter och groupiesarna (tre amerikanska tjejer som är efter alla britterna, det är helt sjukt, men mer om dem senare). Vi åkte taxi till festen (2 dollar med dricks, det var INTE långt...), och sen hängde vi där ett tag. Det var varmt ute och polisen kom inte. Jag och Julia passade på att se hur det såg ut inne i huset, som på film, fast smutsigare. Det låg porrtidnignar i badrummet, men det var kanske inte helt oväntat... När vi sen tröttnade på festen efter ett par timmar bestämde vi oss för att gå hem, vilket fick alla att bedömma oss som dumma i huvudet. Vi struntade i dem och gick i alla fall, det tog väl en kvart ungefär (inte långt alltså, enligt alla var det på tok för långt för att gå, *suck*). Vi stannade och åt subs på Jimmy Johns och Ali kom förbi. Sen hade vi sällskap hem. När jag kom till mitt rum berättade Kat (rumskamraten) att Ali hade pratat om mig hela vägen hem (de hade haft sällskap)... Ganska kul.

På torsdagen hånglade vi. Vilket var helt okej, han hade en lite liten mun... samtidigt passade han på att berätta att han nästan hade en flickvän hemma i storbritannien, och att han saknade henne jättemycket... och sen dess har jag knappt pratat med honom.

Nästa britt var bara ett dumt fyllehångel torsdagen efter, han heter Finton.

På lördagen (1 september) åkte vi till Myrtle Beach. Skabbigt motell med bra läge. På kvällen skulle vi ut och jag började prata med (ännu) en britt, James, han är väldigt rödhårig och väldigt söt. Han skulle stanan på motellet och festa med sina vänner, men när jag skulle åka till en klubb frågade han om det fanns plats i taxin. Det gjorde det, så han åkte med. Vi stod sen och pratade jättelänge på klubben. När vi kom tillbaka till motellet gick vi ner till stranden och sprang omkring och larvade oss och skvätte vatten på varandra och kastade macka (skimming) hela natten. Lite kyssar blev det innan vi skiljdes åt vid typ halv sju på morgonen (med hans skärp i mina jeans). Sen halv ignorerade han mig ett par dagar, och när jag lämnade tillbaka skärpet sa han till mig att han inte ville bli "tied down". Så det blev inget där heller. Och nu verkar han vara ihop med en av groupisarna, så jag antar att han nog faktiskt ville bli "tied down". Oh well...

Sen gick det faktiskt nästan två veckor utan hångel... Tro det eller ej... Men den 14 september var jag, Julia och Kat hemma hos Niels på fest. Jag började prata med en kille som hette Chris och som också bodde där och var 19 (!) (hans kommentar när jag sa att jag var 23: "Oh my God!" Så det är visst inte bara jag som har åldersnoja). Jag, Julia och Kat åkte till Much (klubb i stan) men stannade inte så länge utan for tillbaka till Niels. Väl där blev jag väldigt, väldigt full av någon anledning (jag vet, det låter inte som mig). Jag tog med mig en flaska vatten och en näve Rice Krispies med chokladsmak och gick in och la mig i Chris' säng (en bred, amerikansk säng med massor av stora kuddar.... mysigt). Han kom in efter mig och sen låg vi och pratade hela natten, och, ja, det blev hångel med...

Och igår kväll var jag hemma hos honom igen för mer hångel, vilket var trevligt. Det är dumt det där med att man delar rum här, det är ju liksom lite svårt att bjuda hem nån.... men lyckligtvis har han eget rum i en lägenhet han delar med tre andra. I alla fall, han är trevlig att hångla med, och trevlig att prata med, men nåt seriöst blir det inte av det.

Don't stop!

"Are you for real?
You're a proofreader with a red pen and a keen eye for detail
Tricks of the trade:
An encyclopedic knowledge of 'Eats, Shoots and Leaves' "
(ur Don't stop! med Pocketbooks (no shit!))

Idag satt jag och läste en artikel om library anxiety till mitt paper om samma ämne (som ska vara färdigt på tisdag, STRESS!) och blev irriterad på mig själv för att jag placerade apostrofen på students' på fel ställe. Jag har i ju för sig aldrig varit bra på det där med apostrofer, så jag borde ju inte bli förvånad liksom. Lite senare lyssnade jag på Pocketbooks och hörde texten ovan. Jag blev givetvis nyfiken på vad 'Eats, Shoots and Leaves' var för något och googlade det. Det visade sig att det var en bok. Den fanns inne på Jackson Library (UNCG's svar på UB) så jag gick dit (klockan 22.45 en söndag!) för att låna den. Efter lite letande, Dewey suger, så hittade jag den på tredje våningen i The Tower. Och den har undertiteln: The zero tolerance approach to punctuation. Det finns ett helt kapitel om hur man ska använda apostrofer. Så tack Pocketbooks för att ni har hjälpt mig!

Anledningen till att jag har börjat skriva i den här bloggen igen är att det finns en massa saker jag vill berätta (t.ex. ovanstående) som inte direkt har med min USA-resa att göra. Sen finns det annat jag vill berätta, men kanske inte för de som läser i USA-bloggen.

Till exempel har jag funderat (mycket) på hur folk kan skapa helt perfekta kvällar och nätter, och bete sig som om det är början på något, som att det liksom hänger ihop med kommande dagar, veckor, månader, när det i själva verket bara ska ses som en kväll (eller natt). Hur kan man säga saker som knyter an till en framtid när det inte finns någon? Eller är det aldrig planerat att det ska bli så, är det tänkt att det ska fortsätta, men sen gör det inte det? Och på ett sätt så vore det ju jättebra att bara ha det perfekt tillsammans och sen (nästan) aldrig ses igen, men jag vet inte hur man gör... Och borde man vara tacksam över de kvällarna som det blev eller gräma sig över att det inte blev fler? Nästa gång blir det nog lite klarare och tydligare USA-skvaller...

Tripp till staterna

Under min tripp till staterna vet jag inte hur mycket jag kommer att uppdatera i Frau Hübsch-bloggen (den här). Jag rekommenerar att ni istället läser om min resa på: staterna.blogspot.com

Nu blev det så där tomt igen...

Jag har sagt upp mitt internet hemma, så därför har det inte blivit något bloggande på ett tag. Och på onsdag drar jag till staterna, så alla mina trogna läsare får helt enkelt lägga band på sig tills jag kommer till UNCG... för då ska det minsann bli bloggande...

Kram!

Försök inte lura Telia-tanten, du förlorar alltid på det i längden...

Jag skulle ringa Telia idag angående min faktura. Jag fick prata med Telia-tanten (den inspelade rösten som uppmanar dig att "med egna ord beskriva vad ditt ärende gäller") och berättade för henne att "jo, det är så här att min senaste faktura ligger på 375:- och jag tror inte att jag ska betala allt det eftersom jag har sagt upp mitt abonnemang". Tanten frågade då om det gällde fakturafrågor och jag svarade ja. Sen fick jag berätta att det gällde fast telefoni ("för fast telefoni säg 'fast', för mobiltelefoni säg 'mobil'....." det skulle gå så mycket snabbare med knappar...) och jag fick lämna mitt telefonnummer. Efter allt detta berättar hon för mig att fakturaenheten har stängt och så ber hon mig att återkomma på måndag. Seriöst, det kunder varit så här istället:
Hon: "Berätta med egna ord vad ditt ärende gäller"
Jag: "Min faktura stämmer inte"
Hon: "Fakturaenheten öppnar igen på måndag, ha en trevlig helg"

Men, dum som jag är beslutade jag mig för att försöka lura Telia-tanten. Så jag ringde upp igen och började i andra änden
Hon: "Berätta med egna ord vad ditt ärende gäller"
Jag: "Jag har sagt upp mitt abonemang"
Hon: "Ditt ärende gäller abonnemang, stämmer detta?"
Jag (efter att ha funderat lite och kommit fram till att ärendet ju faktiskt gällde mitt abonnemang): "ja"
Sen blev det lite tjafs och sen en telefonkö i 9 minuter, och sen fick jag prata med nån, typ "oskar" hette han nog, och när jag hade förklarat mit ärende för honom så sa han "du måste vända dig till fakturaenheten, de öppnar igen på måndag". Och vad har vi lärt oss av detta? Jo, att Telia-tanten fan alltid har rätt... hon kan sin sak hon.

Den mörkgröna monsterfågeln & Pocketbooks

Jag är helt kär i Pocketbooks, vilket jag nog aldrig har dolt särskilt mycket. Men just nu är jag ännu kärare i dem än innan, och det beror inte bara på att jag är högst upp på deras kompislista (och om man under mellanstadiet, när kompislistor var viktigt, fick höra saker som "du kan få vara med på ett hörn av min runda kompislista" så blir man verkligen glad när ens favoritband är bästa kompis med en). Nej, anledningen till att jag är ännu kärare i Pocketbooks än vanligt är att jag har hittat texten till "Every good time we ever had", men jag ska bespara er ett fullständigt citat. Istället blir det bara detta:

"We did a politics course in the last semester
They threw you in the lake in my favourite sweater
You wrote you loved me in your final letter
But in the very next line

You said I'd just forget everything
And you'd never understand
But I wrote this list down
Every good time we ever had"

Och här finns resten: http://pocketbooks.org.uk/

Har dessutom ägnat dagen åt en fortsättning på min filmmakarkarriär, och jag förstår verkligen varför de skrev att man skulel använda ett stativ. Och det kommer ni också förstå när ni ser på filmen...

Göran & Agda

Jag lånade ett nummer av Macworld idag på biblioteket (man lånar väldigt mycket när man jobbar) och där var det ett reportage om hur man gör sin egen stop motion-film. Vilket jag ju var tvungen att testa. Och jag vet att flera saker med den suger (storyn, skärpan, texten m.m.) men jag måste säga att jag ändå är rätt stolt, jag har aldrig gjort en egen film innan liksom. Så, varsågoda, se och njut!

Hallon & USA

Medan jag satt och åt pannkakor med hallon kom jag att tänka på följande: Den sura smaken på saker (t.ex. hallon) kommer av att saken ifråga har ett lågt pH-värde. Men när man sockrar något så försvinner ju den sura smaken, innebär det att socker höjer pH-värdet? Borde maila Börje och fråga, han skulle nog veta.

I övrigt är det fixande till USA som gäller. Jag börjar se fram emot det så sjukt mycket nu. Det är konstigt, för när jag gick på högstadiet ville jag inget hellre än att åka till USA och gå på high school ett år, vilket mina föräldrar tyvärr avstyrde. Gymnasietiden i Bollnäs blev väl någon form av kompromiss, jag fick flytta, men inte SÅ långt. Sen när jag bestämde mig för att läsa biblioteks- och informationsvetenskap så valde jag Växjö mycket på grund av utbytesstudierna, även om jag hade bestämt mig för att jag inte skulle åka. Absolut inte. Jag var alldeles för rädd för att åka jättelångt bort och prata engelska med folk... Men sen när man skulle bestämma sig och söka så insåg jag väl på nåt plan att jag kommer att ångra mig i efterhand om jag inte åker. Men tillfället var väl inte det bästa, jag är verkligen tacksam för att folk tjatade på mig och försökte övertala mig (och ja, jag tror fortfarande på de snygga indiekillarna), för hela tiden har jag känt mig lite kluven, och hoppats på att något ska komma emellan. Men nu villl jag verkligen, verkligen åka. Och på ett sätt är jag glad att det är så mycket kvar att fixa, för då kommer tiden att gå fortare, och jag längtar, både efter USA och efter simon.

Semestern

Jag har nu kommit hem från min fina sverigeturne... Det var väldigt trevligt, fick t.ex. tag på min favoritbok i pocket när jag var i Stockholm, mycket bra. Sen blev det Bålsta och lyckligtvis slapp jag träffa de små monstren. Dagen därpå drog vi norrut över Gysinge (till min mammas stora glädje). Jag fick återigen stifta bekantskap med den stora trähästen (naturlig storlek) i lekstugan, och jag var ju givetvis tvungen att provrida den... det var kul.

På kvällen kom vi fram till mitt kära Bollnäs. Det var väldigt kul att vara där igen, och få se allting. De hade äntligen nästan byggt färdigt den nya tunneln under järnvägen (det har varit prat om den sen jag bodde där)...

Dagen därpå åkte vill till Järvsö och jag och min mamma besökte Järvzoo (som faktiskt inte var så hemskt som min mamma trodde det skulle bli, hon hade rätt kul). Här är lite bilder:


Först ut är en järv som kliar sig bakom örat... Den var rätt söt, man vill bara krama om den, men egentligen tror jag de är ganska agressiva... De har i alla fall klor.


Såg också denna berguv med ett helt obetalbart ansiktsuttryck. Han bara satt där och myste och smålog för sig själv, och man undrar ju liksom vad han tänkte på... Det verkar vara något trevligt i alla fall....

Resan bjöd också på en tripp till Färila, som är en håla i skogen utanför Ljusdal. Väl där hamnade jag och mamma på hembygdsgården (vi såg en vägskylt där det stog "hembygdsgård" och min mamma tyckte det kunde vara en bra idé att kolla in den). Det visade sig att de serverade lunch, så för ringa åttio kronor (per person) fick vi honungsglaserad skinkstek med potatis, gräddsås, äppelmos, inlagd gurka och hembakat bröd. Och dessutom hembakad rabarberpaj med vaniljsås till dessert. Så har ni vägarna förbi Färila så kan jag rekommendera det. Besökte sedan hembygdsgårdens loppmarknad där jag hittade en klänning, som jag egentligen mest tittade på för att det var ett fint tyg i den, men sen visade det sig att det var min storlek på den. Men det stod inget pris... Min mamma tyckte i alla fall att jag skulle gå och fråga vad den kostade, vilket jag gjorde och fick svaret "Tio kronor"... Helt okej pris. Klänningen är som ny och sitter som ett smäck. Enda problemet var att det saknades knappar på manchetterna. Det har nu inhandlats, fick punga ut med 300% mer än för klänningen.... jobbigt...

Just nu längtar jag efter:

Jag längtar hem till vårt kalkbrott. Jag är trött på att sitta här och glo, särskilt efter en extremt tråkig söndag, efter en lördagkväll som ur vissa hänseenden (men definitivt inte alla, misstolka inte det här) var rätt trist, efter att ha pratat med ex-pojkvännen och fått höra om hur han har firat midsommar med sin nya tjej och en massa vänner (och vad gjorde jag, liksom). Och Rasmus har åkt till Finland, så nu kan jag inte ens prata i telefon med honom, och det behöver jag ju (men å andra sidan kanske det är bra, för förr eller senare borde han ju tröttna på mitt gnäll, och det är kanske bra att han får en paus från det). Och jag snärjer ju bara in mig och vet aldrig vad jag vill. Man borde ha någon som bara sa til en vad man ville, för allt vore så mycket enklare då. Han tärningsmannen var nog inte helt fel ute, men jag orkade inte läsa hela boken, så jag vet inte hur det gick för honom. Jag borde bara ta och rycka upp mig, men det är ju så svårt...

Projektet Krokodil-tshirt, en uppdatering:

26/4 2007: "Projektet krokodil-t-shirt är avslutat. Den blev rätt fin. Och när jag tänker på det så är det inte alls avslutat, eftersom jag tänker sy om t-shirten lite. Volangärmar skulle sitta fint till exempel."

Som man märker på datumet ovan har projektet med krokodil-tshirten legat på hyllan ett tag. Eller under hyllan visade det sig när jag dammsög igår... En av de avklippta ärmarna (som låg och väntade på att bli volanger och fastsydda igen) blev uppdammsugen, så nu får jag nog tänka om.... Så går det när man inte avslutar saker.

Km Bensin & Service, AB i Bjuv

Vaknade vid halvtolvsnåret och hade ett missat samtal på min mobil (förstår inte hur det har gått till, för jag har haft den liggande brevid mig i sängen hela morgonen) och döm om min förvåning när jag såg att det var från Km Bensin & Service, AB i Bjuv.... Jag undrar vad den kan vilja mig... Kanske ska jag få gratis bensin.... (eller också är det bara en felringning, men hur kul vore det?)

Musik i min lägenhet!

Jag har i princip ända sen jag började anvädna iTunes letat efter något sätt att få ett bättre (och framför allt starkare ljud) än i iBookhögtalarna. Den senaste veckan har dock letandet kulminerat. Alltihop började med att jag hälsade på Daniel och Morrisey i lkpg och fick syn på daniels fm-sändare. En söt liten vit sak som gjorde att musiken från datorn kunde spelas på stereon till det ringa priset av 149:-. "Yes", tänkte jag "en sån måste jag med ha." (Eller i verkligheten var det väl inte exakt så jag tänkte, men det var i alla fall kontentan). Vilket ledde till en jakt på fm-sändare som jag påbörjade i måndags. Hittade en på Clas Ohlsson, bra pris (149:-) men ful som stryk. Jakten fortsatte på Expert, hittade en minst lika full med dubbelt så dyr, kändes inte som ett bra alternativ. Så jag traskade hem och beställde en på nätet (179:- med frakt, men den var vit och fin på bilden). Och i fredags kom den äntligen! Jag hade redan bestämt vilket som skulle vara den första låten som jag skulle lyssna på i de nya (eller väldigt gamla) högtalarna (She moves in her own way), så det blev en tripp till Clas Ohlson igen för att skaffa batterier. Och sen öppnade jag äntligen paketet - och den var svart!! Och alla som känner mig någorlunda bra vet att jag 1. Hatar färgen svart (min nya jacka till trots) och 2. Anser att tekniska grejer skall vara snygga/inte synas. Så jag var ju lagom besviken. Efter att ha pratat lite med Rasmus och beklagat mig så ansåg jag dock att det var dags att jag tog mitt förnuft till fånga och slutade att fokusera så mycket på utsidan. Så jag kopplade ihop alltihop, och visst, det funkade väl, sådär... för volymen sög och det var rätt så mycket knaster i bakgrunden.... Inte världens bästa lösning alltså. Jag funderade dock ett tag och kom fram till att det måste bero på att jag inte har någon antenn till min radio. Dessutom slukade det lilla monstret batterier, två på en eftermiddag... Idag (lördag) gav jag mig alltså ut på jakt efter 1. En laddare till fm-sändaren och 2. En antenn till radion. Kom hem efter ett par timmar med båda sakerna (och en tunika från H&M, men det är en annan historia (en både fin och billig)). Men det visade sig snabbt att antennen inte passade... Alltså blev det ytterliggare en tur till stan där jag fick höra (inne på Görans Hi-Fi (efter att ha väntat i typ en kvart på att få hjälp)) att jag hade fel / att det var fel på min stereo, och "visst kan du få köpa den här adaptern för 19:-, men det kommer inte att funka ändå". Vilket ledde till att jag blev riktigt sur, och samtidigt började jag räkna på hur mycket pengar jag egentligen lagt ut på det här lilla äventyret, sen tog jag äntligen mitt förnuft till fånga och traskade iväg till MacSupport och inhandlade en AirPort Express (visst, 895:- är en hel massa pengar) och nu har jag musik (med bra volym och INGA störningar) i stereon, trådlöst bredband i datorn och en trådlös koppling till min skrivare (=två sladdar färre på skrivbordet + en till ledig USB-port i Lilla Plutten).

Så, med risk för att ha tråkat ut er allihop, nu finns det musik i min lägenhet, äntligen!

En klippning

Jag har klippt mig idag... Och innan jag går och klipper mig så brukar jag alltid tro att jag älskar att gå till frisören eftersom man blir ompysslad och någon kliar en i hårbottnen och håller på med ens hår. Men sen kommer jag dit och kommer ihåg att man får ont i nacken när de tvättar håret på en och att min näsa alltid ser jättestor ut när mitt hår är alldeles blött och platt (brukar inte ha särskilt mycket komplex för min näsa i vanliga fall, men jag tror det beror på att mitt hår är så stort så att det liksom blir proportionelig med min näsa). Och den här gången blev inte klippningen särskilt bra heller. Framifrån och med mina nya tuffa solglasögon och i min snygga jacka ser jag lite ut som en rockstjärna, så det är ju bra (väldigt bra, faktiskt, har alltid velat se ut som en rockstjärna (och när jag sen går omkring i mina nya mörka tighta levis och med min "strutsskinns"väska över armen inbillar jag mig att jag ser ut som kändisar på papparazzibilder)), men bakifrån ser jag mest ut som A) en tant B) en pudelrockare eller C) ett troll (och INTE på ett bra sätt. Alls.) Försökte ta bilder på spektaklet, men det är extremt svårt att ta bilder på sig själv bakifrån....

Mintsushi

Hade lite minttabletter liggande i min väska tillsammans med mina nycklar med Herr Kräftstjärt på (min sushi-nyckelring från Japanpaketet) och när det regnade in i väskan smälte minttabletterna vilket resulterade i en lagom kladdig mintsushi, vilket nog inte är ett säljande koncept, men man vet ju aldrig...

Tack för uppsatsstödet! Det här kommer kanske sluta med en helt seriös uppsats om att ragga på biblioteket, och varför inte egentligen?

Dagen har bjudit på ett extremt skrattanfall (lyckligvis precis vid stängning, så det var bara en låntagare som såg det). Och seriöst, om jag blir sån här av att jobba typ halvtid, hur kommer det då bli när jag ska jobba heltid? Jag kommer ju att bli helt sjuk i huvudet...

(I morgon ska jag hänga på campus... får se vad det ger, antagligen inget, men det vore ju bra om jag blev färdig med min uppgift i alla fall).

Dagens roligaste skräppost!

"A new and more sexually powerful man is only a few months away."

Livet just nu

Är tillbaka i Växjö efter min tripp till ön (och Linköping). Jobbar på stadstibliobeket vilket är väldigt roligt. Men samtidigt rätt stressigt (åtminstone så här långt), igår glömde vi t.ex. att släcka för att vi var så trötta och tja... allmänt knäppa i huvudet. Gårdagen bjöd dessutom på lite mer insamling av empiri till min uppsats. Även om det knappast kommer att bli min uppsats (med det menar jag att ämnet inte kommer att bli godkänt). (Och om det här är lite luddigt, så är mitt ytterst oseriösa ämnesförslag något i stil med "Raggning på bibliotek", sen blir resten kanske lite klarare). (Men helt ärligt, varför är det så att jag lyckas få till jag vet inte hur många spontana möten med trevliga människor på olika bibliotek, vad har det att göra med? Varför tycker folk att de kan gå fram till mig och börja prata?)

Insåg just att jag inte har ätit på väldigt länge, mina fingrar skakar lite... Men, men, det står tomatsoppa på spisen, så den saken ska väl lösa sig.

Nu är den saken löst, med hjälp av soppan och ostkaka. Måste säga att jag har saknat Simon hela dagen, eller egentligen ända sen igår kväll när jag gick och la mig i min säng på en kudde som fortfarande luktar lite som honom... Men nu blir det USA istället.

De (USA-folket) ringde mig i torsdags, vi var precis på väg till Fardume, jag packade in saker i bilen och halva min släkt var där (alla vill ju fira midsommar i idyllen liksom). Min mamma svarade i telefonen och kom ut och ropade på mig "Sofia, det är till dig och de pratar engelska!" så nu blir det till att söka boende och visum och skit... (inte bokstavligt, det hade varit äckligt, utan mer bara som ett samlingsnamn för saker (eller grajs som det heter på gotland)).

Lite bilder från ön, Fardume

Sjörövarflagga


Min sommarstuga


Änget på framsidan och lite av friggeboden


Min pappa öser grus


Mina arbetshandskar


Fasanen, som är en stor personlighet i Fardume. Han för ett jäkla liv mest hela tiden, teorin är att han anser att vår tomt är hans. Han brukar bada i mammas trädgårdsland också, det är inte populärt.


Vedhuggning

Varför uppdaterar aldrig Sofia sin blogg?

Jo, hon är fullt upptagen med att:
-Bygga en webbplats i html
-Prata om sig själv i tredje person
-Försöka hinna med att göra alla sina kompletteringar...
-Och umgås med sin pojkvän...
-Och träffa sina vänner...
-Och packa innan sommaren
-Dessutom har hon viktiga möten att gå på
-Och som vanligt lägger hon alldeles för mycket tid på att välja kläder...

Vilda djur

Hittade det här klippet på Youtube...

Japan-paket

Jag har fått ett paket från Japan. I går kväll när jag var på väg hem från Maria så tänkte jag att jag skulle kolla posten, bara för att. Och då låg det ett jättestort paket där (min spontana reaktion: "Det måste ha kommit fel"). Det var från Henrik i Japan och alldeles fullt med roliga saker. Det kom väldigt lägligt också, eftersom jag har varit sjuk och haft tråkigt (utom på kvällen då jag var hos Maria och såg på tv (känns lite femtiotal när man tycker att det är spännande att gå hem till folk och se på tv)).

Rosa-Ior har fått en elefantkompis, han är lila (eller hon borde det väl vara eftersom det är flest honor i elefantflockarna), så nu står det två små elefanter (eller Ioar, det beror på hur man ser på dem) som betar på mitt skrivbord. De har fått sällskap av en japansk dinousaurie/fågel som är vikt av det nya pappret (från paketet).

Jag har hunnit gå runt sjön också idag (jag vaknade, jättepigg, vid 06:20, så jag har hunnit rätt mycket), det var trevligt att få komma utanför dörren lite, det känns som om jag bara har sovit de senaste dagarna. Och jag vet att jag klagar mycket, men jag är ju inget bra på att vara sjuk....

En elefant

Jag har vikt en liten elefant nu. Är sjuk och har ont i halsen och i örat, tycker mest synd om mig själv, men har i alla fall varit pigg nog för att äta ordentligt och för att bli uttråkad. Det var då som jag äntligen lyckades vika elefanten...

Lejon

Idag, just nu för att vara exakt, har jag gjort en presentation om lejon. Vi ska lära oss att göra en enkel webbsida. Eller webbplats kanske det heter. Jag gjorde webbplatser åt min mamma i somras och i julas, så det här med en enkel sida i powerpoint känns tyvärr inte så utmanande. Så jag spårade ur och skrev om lejon (eftersom jag hittade en clipart-bild på ett lejon. Mycket tjusigt. Verkligen. INTE.) Så hela sidan är på nivån: "Vad äter lejon? Lejon äter kött". Helt värdelöst...

Jag jobbade på Sivans i nättras, det var väldigt roligt. Måste se till att göra det fler gånger. Det var killkväll och skulle vara lättklädda tjejer i barerna. Jag hade på mig jeans och t-shirt, och jag antar att man med vissa mått kan räkna det som lättklätt... eller? (Har fortfarande lite ont i armarna efter vinbrännbollen, så det är jobbigt att skriva). Jag sov hos Simon (min pojkvän (!)) inatt. Väldigt trevligt, eftersom han bor på Campus och det innebar att jag kunde sova till kvart i elva. Jag hade möte med Kalle-kvadrat vid elva och kom faktiskt i tid (trots att jag hade gått upp en kvart tidigare). Vi diskuterade uppsats, det känns bra - om än lite överambitiöst - att bestämma ämne nu och börja läsa in sig. Det blir nog inte bibliometri, trots allt, utan något om hur bibliotkets arkitektur kan påverkar brukarna. Vi får se hur det går, bra förhoppningsvis...

Test, eller nåt

Hittade det här "testet" eller vad man nu ska kalla det och bestämde mig för att genomföra det:

Rules

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense. NO CHEATING!
(dont forget to post artist/band name)


The Questions:

1. How are you feeling today?
Back to the old house - The Smiths

2. Will you get far in life?
The international language - Super Furry Animals

3. How do your friends see you?
Turn the page - The Streets

4. Will you get married?
The 2 of us - Suede

5. What is your life's theme song?
Californication - Red Hot Chili Peppers

6. What is the story of your life?
Weak - Skunk Anansie

7. What was high school like?
Another Travelin' Song - Bright Eyes

8. How can you get ahead in life?
Emily - Fools Garden

9. What is tomorrow going to be like?
Social Insecurity - Levellers

10. What is the best thing about your friends?
Sleeping with a gun under my pillow - The Boy Least Likely to

11. What is in store for the next weekend?
Christie Road - Green Day

12. What song best describes you?
No Pride - Green Day

13. How is your life going?
Sleeping Pills - Suede

14. What song will play at your funeral?
Fool's gold - The Stone Roses

15. How does the world see you?
Fruit salad for the in-crowd - Softspread

16. Will you have a happy life?
Old soul song - Bright Eyes

17. What do your friends really think of you?
Barely Legal - The Strokes

18. What song describes the person you're attracted to?
Soma - The Strokes

19. What message would you like to tell the next generation?
Bozos - Levellers

20. Do you have a deep dark secret?
The boy with the thorn in his side - The Smiths

21. Do people secretly lust after you?
One way - Levellers

22. How can I make myself happy?
Another man's cause - Levellers

23. Will I ever have children?
Ribbons & leaves - Graham Coxon

24. What's some good advice for me?
Tomblands - The Libertines

25. How will I be remembered?
Three friends - Levellers

26. What is my signature dance song?
I won't share you - The Smiths

Det känns som om det finns mycket att säga om det här... Men det var en rätt kul grej i alla fall, och en del av svaren fick mig att känna igen mig. Andra var bara skrattretande... Typ: 17. What do your friends really think of you? Barely Legal - The Strokes... Vad ska man säga om det liksom... Lite konstigt att Weak är "the story of my life" och att No Pride beskriver mig bäst.... känns ju inte så positivt liksom...

Men men, iPod-spådomar kommer nog att bli populärt...

1/7 2007: Hade tråkigt och gjorde om testet och konstigt nog så blev svaret på fråga 15 samma igen, och jag har ändå 1037 låtar på min älskade iPod...

Lite uppdateringar

I fredagskväll satt vi vid sjön och drack öl (eller Aquatini, drack jag, men det känns tuffare att säga öl) och då tog rasmus denna, inte så smickrande bild på Alkis-sofia....


På söndagen road-trippade vi (jag + rasmus) till Skåne. Det var mycket spännande. Vi stannde på IKEA först och köpte saker, i plast.... Sen åkte vi söderut. Eller, vidare söderut, för IKEA ligger ju söder om Växjö. Jag fick vara DJ, vilket jag tror Rasmus ångrade eftersom jag envisades med att spela Hives och Smiths om och om igen... Sen stannade vi till i Örkeljunga, antagligen ett av Sveriges fulaste ortsamn by the way, för att ta ut pengar. Efter många om och men så hittade vi en bankomat, men den tog inte VISA-kort. Seriöst, VISA funkar i typ hela världen (och jag skriver "typ" eftersom Örkeljunga uppenbarligen är ett ställe där de inte funkar...). Så om ni åker till Örkeljunga kan det vara bra att tänka på att ha med sig kontanter. Om man till exempel ska handla i deras vapenaffär (såg dock inte affären, bara skylten) eller om man ska köpa en husbil hos "Bengt i Örkeljunga", och det vill man ju hemskt gärna... Här är i alla fall ett fotobevis på att jag har varit i Örkeljunga (eller, ett fotobevis på att jag stått utanför ett Netto med solen i ögonen):


Valborgsmässokvällen innebar blandskivefest hos Rasmus, och sen de Luxe. Vilket var trevligt. Jag fick gå in först, och det var rätt kul faktiskt. Men jag är ju rätt lättroad (vilket är en väldigt bra egenskap, tycker jag). Sen dansade vi lite, och det är trevligt att dansa när det är tomt på dansgolvet, jag tycker om att kunna breda ut mig, det är jobbigt när man ska trängas med folk... Det blev öl-spelande också, och det var nog kvällenshöjdpunkt. Sen gick vi hem och värme fötterna i elden på vägen. En trevlig valborg, helt enkelt, kanske den trevligaste.

Bilblandning

Jag ska på pop-fest hos Rasmus snart, så jag har komponerat en riktigt fin blandskiva. Den handlar om bilar. Bilden ovan visar omslaget. Låtlistan lyder som följer:

The Distance - Cake (handlar om en biltävling och kärlek)
Tiger in My Tank - Eels
Trees and Squirrels - Suburban Kids with Biblical Names ("the driver is a friend but we don't talk too much these days / the driver is a friend but we don't discuss much in this world /we followed the black lines to paris, i guess it's going that way / i guess it's going that way" sjunger de)
Fun, fun, fun - Beach Boys (T-bird är ju en bil)
Driving in my car - Madness (ganska given)
Little Deuce Coupé - Beach Boys (han gör ju inget annat än att skryta om bilen)
Stickshifts and Safetybelts - Cake (om varför amerikanska bilar är bättre än japanska (de har ingen växelspak))
Survival Car - Fountains of Wayne
Baby Driver - Simon and Garfunkel
Mobile Home - The Presidents of the United States of America (husvagnar kan ju lite grovt sägas hamna i biltemat)
Race Car Ya-Ya's - Cake (en till Cake, men det är inte mitt fel att de bara sjunger om bilar)
Grace Kelly Blues - Eels (kanske inte så uppenbar, men vers två handlar om en lastbilschaufför)
Lovely Rita - The Beatles (hon är ju lapplisa)
Hey, Motorcycle - Diogenes (okej, motorcykel, men ändå...)
Tell me when my light turns green - Dexy's Midnight Runners (har typ lyssnat på låten två gånger, men titeln är lovande)
Back to the 101 - Albert Hammond Jr. (kanske lite halvt långsökt, men den är bra i alla fall)
Keepsakes - Sky Larkin ("and keep the little bits in the booth of the car")
Roadtrippin' - Red Hot Chili Peppers
Reel around the fountain - The Smiths (för jag hade fått för mig att de sjöng något om baksäte i slutet, men jag hade viss blandat ihop det)
Another Travelin' Song - Bright Eyes (för den handlar om resor, med bil)
So Many Miles - EP's Trailer Park (handlar inte om bilar, men om mil... ok, lite långsökt)
There is a light that never goes out - The Smiths ("and if a double decker bus crashes in to us....")
Car Crash - Pocketbooks
Picnic by the motorway - Suede (det blev visst lite negativt på slutet...)

Så, jag antar att alla blir avundsjuka på den som får skivan....

Jag är ett sånt jävla svin

jag kan aldrig bestämma mig för någonting, och om jag mot förmodan skulle bestämma mig så kommer jag garanterat att ångra mig. Igen, och igen, och igen.... och eftersom jag bara velar hela tiden så är jag ett jävla svin. En hemsk människa helt enkelt. Den där liknelsen med svinet är egentligen väldigt opassande, jag menar givetvis inte svin som i djuret svin utan bara att jag är hemsk.

Sockerlobbyn

Jag är själv väldigt nöjd med den här bilden, jag fick en idé om att fotografera Sockerlobbynpropaganda (eller, reklam som det ju heter) när jag såg det här flygbladet som låg inne i ett buskage. Jag är nöjd med bilden eftersom den är tagen från loftgången på andra våningen och ner i buskaget när det var mörkt ute. Och trots det så ser man ju vad det är och så. Den är fin.

Projektet krokodil-t-shirt är avslutat. Den blev rätt fin. Och när jag tänker på det så är det inte alls avslutat, eftersom jag tänker sy om t-shirten lite. Volangärmar skulle sitta fint till exempel.

Locke

John Locke hävdar att "om begäret vill ett och förnuftet ett annat, ska man följa förnuftet" (enligt Stensmo). Jag har länge misstänkt att det var så, och det känns ju bra att få det bekräftat av Locke. Han har ju lite auktoritet på området, liksom. Man börjar ju fundera på om han själv levde som han lärde (och med "han" menar jag Locke, även om det ju är en intressant fråga om Stensmo lever som han lär (och vad han egentligen lär...)).

Kom återigen på idéen om en typ pek-bok, fast med alla gamla filosofer och pedagoger (och gärna konstnärer och författare) som man måste hålla ordning på. Typ en tecknad bild (som inte nödvändigtvis är så lik, utan som mer framhåller något om personens tankar/verk) och ett par rader text. Det skulle vara en SÅ bra idé. Jag måste ta och genomföra den nån gång. Jag har för mycket idéer och för lite tid...

Kick-off

Måste erkänna att jag fortfarande tycker att det skulle vara rätt kul om det stod "bLogga in"...

Har varit på kick-off inför utbytesstudierna idag, så nu börjar jag känna mig lite peppad. Det är kul. Jag hade inte tänkt åka alls egentligen, inte efter d. och det var ju precis i den vevan. Men min käre far övertalade mig till att söka (med kommentaren att "du behöver ju bara tacka nej annars", vilket är en ganska klok kommentar), och när jag blev erbjuden en plats så var jag peppad, men sen gick det över lite. Men nu är jag sugen igen.

Igår på dansgolvet kom jag på att om jag fortfarande hade varit ihop med d. så hade jag inte varit där och dansat. Så då blev jag rätt glad att det var slut. Och det finns en massa annat som jag inte skulle ha gjort om jag inte hade varit singel. Det känns till exempel som om jag har blivit bättre kompis med mina kompisar. Och det är ju alltid kul. Och Simon givetvis. Jag håller på att bli lite kär tror jag. Och det tror väl alla i min omgivning med, antar jag. Simon är väl den största anledningen till att jag inte hunnit blogga så mycket på sistone, hänger mest med honom hela tiden, faktiskt. Och det är så roligt! Jag saknar honom nu när han inte är här. Jag har saknat honom hela dagen idag, för vi sågs ju så lite igår kväll, liksom. Men han spelade Billie the Vision för mig.... åh, jag är sååå lättköpt.

Nu är klockan halv tre, det har officiellt börjat gå utför med mig, så nu ska jag sova! Så det så!

Hemkommen från Sockerlobbyn

I mitt lite lätt påverkade och mycket trötta tillstånd kom jag på att det skulle vara extremt roligt om det stod "bLogga in" istället för "logga in" när man ska logga in här.... eller hur?

Klockan är mitt i natten och jag är trött och matt och har ont i huvudet och fryser. Men Sockerlobbyn var så sjukt jävla kul så jag var tvungen att skriva något om det. Och jag menar kul på riktigt, och inte bLogga in-kul. För till och med jag inser att det ju inte är så kul som skämt betraktat. Det var i alla fall massor med folk på Stenladan, vilket var kul bara det. Så har jag aldrig sett stället liksom (och jag har ju varit där hela en gång innan...). Vi kom dit under den bästa timmen tror jag, och jag fick höra "one more full lenght record" med Billie the Vision, så min dag (eller kväll) var ju gjord. Men det är en otrolig känsla när de spelar låt på låt på låt och alla är sjukt bra. Det är nästan trevligt när det kommer nåt som är lite mindre jättebra, för ibland behöver man ju en paus. Jag har dansat hela kvällen, så jag är väldigt trött i mina ben. Det var jobbigt att ta sig från Stenladan till cykeln, och det var jobbigt att cykla hem. Då är det skönt med halsduk.

Jag hoppas att jag får min krokodil-t-shirt i morgon, jag längtar efter att se hur den blir. Övriga projekt för tillfället (de som ligger nere är ej inkluderade i listan):
-Ett kollage som omslag till det nya blocket
-En snygg klänning i IKEA-tyg
-Ett extremt fult korsstygnsbroderi med blommor på
-"Cancerbölden & Arthur"

Det var ju inte så farligt många...

När jag gick på gymnasiet och var kär i Nils så hade han en randig tröja. Det måste varit typ i ettan tror jag. Det var i alla fall en väldigt snygg tröja som klädde honom bra. Och nu har jag en halsduk i precis samma tyg liggande på min hatthylla. Det är fint det!

Nu ska jag nog ta och byta lakan i min säng om jag orkar och sen somna medan jag läser artikeln till imorgon. Det skulle vara så jävla sjukt om jag knäcker den uppgiften med innan deadline...

Efterlängtat...

Efter allmän begäran kommer här ett inlägg. Jag vet inte varför jag inte har skrivit något på sistone. Eller, jag vet nog. Jag har inte haft tid alls, typ. Eller, tid har man ju alltid, men den har ägnats åt andra saker. Stress över uppgifter och över hur jag skulle göra med vissa personer till exempel. Men det har ju i alla fall löst sig. Men det är svårt att veta hur mycket man ska dela med sig av saker och ting, det har jag funderat på rätt mycket. Och jag funderar på vad jag tycker om det här dejtandet, jag tycker ju väldigt bra om det, men samtidigt känns det som om jag går miste om en massa annat dejtande. Men ibland måste man bara stå fast vid sina beslut, och jag är ju nöjd till 99,9999999%, drygt. Men samtidigt så spökar D. fortfarande lite grann, som idag när han hade en likadan t-shirt som D. till exempel. Det borde ju inte vara så jobbigt, men det var det. Av nån anledning. Och jag hatar verkligen att han märker att jag tänker på någon annan ibland, för det ska han inte behöva stå ut med ju.

Det känns som om jag aldrig kommer i kapp med allt jag borde göra hemma, typ städa och tvätta och diska och sånt. Sånt som är ganska kul att göra, när man har tid till det. Och när man inte har tid är det typ bara ONT. Eller, det var ju att ta i, men det är ju så tråkigt att komma hem vid tio varje kväll och se en massa disk som bara väntar på att man ska ta itu med den. Jag borde bli effektivare helt enkelt. Som nu, till exempel, det är ju inte så effektivt att sitta och blogga när man borde plugga. Så hej!

Jag är så jävla unik

"You're such a beautiful freak
i wish there were more just like you
you're not like all of the others

and that is why i love you
beautiful freak, beautiful freak"
sjunger Eels...

Har roat mig med origami hela dagen idag och hela kvällen igår, så mitt skrivbord och min nya bänk svämmar över av gris-kaniner, vattenbomber, vaser, papegojor, ekorrar, fiskar, tranor och en och annan misslyckad grävling... Det är som att bo i ett zoo. Fint rim där på slutet.



Var på De Luxe i onsdags, vilket gör att det känns som söndag idag. Vi förfestade lite här innan och började (eller fortsatte snarare) att diskutera definitionen av sex ända tills någon kom på den goda idéen att kolla vad som stod på Google... Det är ju alltid bra att söka på sex på Google, och det är ju en så smal och bra sökning. Hmm... man borde ta upp det på nån av lektionerna. På De Luxe träffade jag i alla fall S. vilket ledde till hångel, och det är ju alltid trevligt. Men vi hade en diskussion innan och redde ut saker och ting, vilket jag ju alltid gillar. Men jag tror att han ljög, och det är inte bra. Så frågan är om jag borde säga till honom att jag vet att han ljög, eller om det bara visar på en extrem självupptagenhet? Eller är det helt enkelt inte mitt ansvar längre? Det är så svårt ibland, för man vet ju inte vad som skulle ha hänt om man hade valt det andra alternativet, om man inte gör som i Butterfly Effect, men jag har inte lust att kräkas blod. Så jag står nog över det. Minns inte exakt hur det var han gjorde för att åka tillbaka i tiden och ändra saker heller, det är ju ett problem. Borde se om den egentligen.

I morgon är det i alla fall dags för maraton. Min pappa skulle bli stolt över mig, ända tills han fick höra att det inte handlade om löpning utan om att sitta inne och kolla på tv mitt på dagen... Sen blir det De Luxe igen, och det är bra, för de gör goda Cosmopolitans där. Men först ska jag städa och tvätta och läsa i mina skolböcker idag. Det ska inte bli så kul, tror jag. Och antagligen kommer det bli tvätt, origami och klänningssömnad istället, för jag har ju en sån otrolig självdisciplin, eller hur? Verkligen inte. Men jag var duktig som inte tog initiativ till hångel i tisdags, det är ju viktigt att uppmärksamma när man gör rätt också.

Kamera-lekar

Om det nu är bättre att ångra något som man har gjort än något som man inte har gjort så är frågan vad som ska räknas som "har gjort" i det här fallet. Antagligen menar de (Red Hot Chili Peppers) att det är när man tar ett aktivt beslut som man gör något, när man inte bara glider med. Men jag vet inte om jag har gjort något som jag kommer att ångra (sagt att jag inte var intresserad) eller om jag inte gjort något (inlett ett förhållande). Det är svårt det där, för båda sakerna känns som aktiva beslut. Så vilket är bäst att göra? Fast det är inte så stor idé att reflektera över det nu egentligen eftersom beslutet redan är taget och det är ganska svårt att ändra på. Tyvärr, börjar jag tycka...

Jag har i alla fall lekt med min nya kamera idag, det har jag längtat efter. Det resulterade bland annat i detta:



en anonym häst, och:



Borneos djungler

Är det inte lite vackert?

Ur dagens DN (på nätet): "Lösningen av E8 visar sig nu bestå av en matris med 453.060 gånger 453.060 celler, som totalt innehåller 205 miljarder poster, alla kopplade till varandra på ett mycket invecklat vis. Var och en av posterna är i sig en komplicerad formel."

Vårväder, båtar och krokodiler

När jag cyklade hem från filmvisningen idag, nu på kvällen, så var det vår. Jag vet att det nog har varit det rätt länge, och att vädret har varit jättefint och så. Men nu på kvällen så var det i ju för sig lite kallt och så, men det luktade vår i luften, och det var trevligt. Nåt annat som var trevligt och som är lite på samma tema var när jag cyklade hem i morse. Solen hade nästan gått upp och allt var jättevackert. Om man var lite morgonpiggare så borde man ta och pallra sig upp riktigt tidigt någon morgon och se när solen går upp. Det är nog trevligt. Måste få med någon på den idén.

I övrigt har helgen varit full av diverse äventyr, bland annat Ett skepp kommer lastat i kön till Sivans, en massa solsken, en utflykt till ÖB/Jysk och en del hångel. Trevligt. Sivans var rätt kul, otaliga ragg, två drinkar och ett missförstånd. Men trots det en ganska lyckad kväll. Ser fram emot Belle and Sebastian-listan. Det ska bli spännande. Ser fram emot Sockerlobbyn på Stenladan också, men Sockerlobbyn är ett knäppt namn.

Mitt senaste projekt involverar (förhoppningsvis) en krokodil och en t-shirt. Håll tummarna.

Hyresbostäder i Växjö aktiebolag

Jag har funderat på varför hyresbostäder (eller vem det nu är som bestämmer) har valt att se till så att det är olika färg på dörrarna på varje våningsplan i mitt hus. Jag har misstänkt att det är så att de (=hyresbostäder/de som bestämmer)tror att studenter alltid är fulla och därför inte hittar hem, så då kan det ju vara bra att färgkoda våningsplanen. Och jag har tänkt sura tankar om att de förutsätter att studenter alltid är fulla, så fulla så att de inte hittar hem. Och sen ändrades allt... Jag var nämligen och tvättade igår. Och jag åkte hissen (eftersom jag är lat) och tryckte av någon outgrundlig anledning på knappen till våning tre istället för två (som jag ju bor på). Men jag märkte inte detta misstag förrän hissen hade stannat och jag hade gått ut i korridoren och nästan bort till "min" dörr. Då som först så inser jag att "Lina har ju inte en grön dörr" (och inte jag heller, men så långt tänkte jag inte). Så det är nog tur att våningarna är färgkodade. Tack hyresbostäder!

anställningsintervjuer

Var på en föreläsning om jobbsökning och CV:n för ett tag sen. Hon som höll den sa väl inte så mycket nytt egentligen, men den var rätt bra ändå (bland annat så sa hon att det var viktigt att skriva under ansökan för hand eftersom "namnteckningen ju säger något om vem man är" varpå en tjej i publiken kom med kommentaren: "Men jag har ju en så ful namnteckning" och det helt klockrena svaret blev: "Men den säger ju ändå någonting om dig". Det var kul) I alla fall, åter till saken, eller nåt (haha, saken...) hon som höll föredraget sa att om man tackade nej till två anställningsintervjutider så var det kört. Och jag känner lite likadant. Man har ju liksom bespetast sig på något, och framför allt på ett visst tillfälle (jag menar, min kalender är minst lika fullskriven som någon annans, eller mer ibland) och att sen få nej och sen nej igen det är ju inte så kul. Därav det sura sms:et. Fast kanske inte bara på grund utav det, utan mest på grund av att jag är trött på att aldrig få känna att jag kommer i första rummet, och i det här fallet så har jag väl inte rätt att känna det heller. Men jag tror jag håller på att strula till det ordentligt, och snart kommer han nog inte att vilja träffa mig igen. Tyvärr, för det var ju rätt behändigt så länge som det varade.... Dumt att jag alltid ska klanta mig.

"Nej" på engelska

Jag har läst IB-programmet. Jag har ett tvåspråksdiplom med silvertråd i. Jag är rätt bra på engelska. Men ändå kan jag inte få ur mig ett "Tack, men nej tack. Jag är inte intresserad." Hur säger man egentligen det på bästa sätt? Jag tycker jag har fått till det rätt bra på svenska, men "Thank you, but no thank you. I'm not interested" låter helt enkelt inte så bra. Men nåt måste jag ju säga... frågan är bara vad. Det är en bra fråga. Väldigt bra. Extremt bra. Och jag måste komma på svaret snart, för annars verkar det ju dumt...

Idag har jag varit på ett möte, det är ganska kul att vara den enda studentrepresentanten. Man känner sig ju ganska viktig, och det är ju trevligt. Och så får man te och macka (eller, det får man ju givetvis även om det är flera studentrepresentanter också, det skulle ju vara knäppt annars, och verkligen rusning till fikabordet). Efter mötet hängde jag lite med Madde och Kung Kristian (det är nog ett smeknamn som har fastnat, det är rätt kul och passar rätt bra (eller också är det bara roligt att säga)) och sen åt jag hos Albert. Och hånglade. Mest hånglade. Jag lyckades komma försent till mitt möte med W, det krävdes ansträngning (fast snarare för att gå upp ur sängen än för att komma försent) men jag lyckades till slut!! Åt min middag på Tufvan (är en sucker för deras couscous sallad med kyckling, den är sjukt god) och slog Rasmus i biljard sen. Det var kul (även om han hävdar att det var han som vann...). Vi roade oss med perversa skämt (biljard är ju som bekant upplagt för det), men jag tror det spårade ur lite grann... inte så bra. Fast ganska roligt. Hmm... känns som om jag gjort en massa mer idag, men det beror väl på att jag (som vanligt) varit i skolan/på campus från åtta på morgonen till tio på kvällen (eller tjugotvå som det så fint heter).

Har förresten fått mail från Pocketbooks, låttexter är bra. Därav citatet för ett par dagar sen (eller typ igår, minns inte riktigt). Jag är nog kär i dem hela bunten.... eller, inte tjejen, för jag blir inte kär i tjejer. Det är rätt konstigt det där. Men, jag borde väl fokusera på kvällens problem (att säga nej på engelska ("nej på engelska", det var ju inga problem)) och inte fundera på varför man blir kär i vissa, men inte i andra.

Loaded

"The second betrayal's the hardest to take
'Cos you know what comes next, when your heart starts to break
You're rushing about in a dangerous state
The harder you try just compounds the mistake"
/ Pocketbooks (vem annars?)

Och jag vill inte att det ska hända. Och jag vill inte att jag ska tröttna heller... Men samtidigt

Tufvan

Jag sitter på Tufvan och skriver, har jobbat där ikväll vilket var väldigt kul. Jag fick göra lattar (nej, det blir inte bra i plural) och känna mig tuff. På vägen hit lyckades jag dock springa in i Al (biblioteksragget (som raggade på mig)). Han säger att han har mailat mig två gånger, men det har inte kommit fram. Och jag borde bara sagt att Tack men nej tack, jag är inte intresserad. Men istället sa jag Oj, har du verkligen rätt adress? Ska ialla fall till Albert sen. Det ska bli trevligt. Jag gillar att det känns som om jag kan säga vad jag tycker. Men så är det kanske inte?

Trött på att vara ett vrak

Jag är trött på att vara ett vrak, och jag vet att mina vänner om möjligt är ännu tröttare på det. Jag är trött på att oroa mig för att bli sårad och samtidigt oroa mig för att såra folk. Jag trivdes bra med ett förhållande, jag fungerar bäst i förhållanden. Allt blir bara som en berg- och dalbana annars, och det gillar jag inte. Och jag gjorde inget fel alls, jag var en perfekt flickvän, och jag är trött på att bli straffad för det. Jag är trött på att må dåligt, och egentligen borde jag väl bara sluta med det som Nils brukade säga, men det går ju inte. Och idag har ändå varit en bra dag, men ändå kommer jag hem och känner för att dunka huvudet i en vägg. Hur kunde du vara så dum?

Dagens utmaning

Prova att raka benen och sen smörja in dem med Bodybutter (Body Shop har ett bra), och det är rätt viktigt att smörja in sig ordentligt eftersom man ju blir lite torr om benen av att raka dem (och av att duscha så ofta som jag gör). Och testa sen att ta på er ett par tighta jeans... det är lite svårt faktiskt. Men skam den som ger sig. Eller nåt.

Mmmbop

Hur kommer det sig att mina grannar som har fest väljer att spela Mmmbop med Hanson mitt i natten? Är det inte lite konstigt? Och det är inte första gången det händer heller... För att citera Cancerbölden (eftersom en sida ur serien ligger på mitt skrivbord): "Det är hundrade gången. Minst..." (Vilket det inte alls är).

Har dragit ner ännu mer Pocketbooks (lagligt!), de är väldigt bra. Och jag hittade en kille från Tyskland som såg bra ut (det finns en koppling här, men jag orkar inte dra den nu, lita på mig bara) vilket helt kullkastar min tes om att det inte finns snygga killar i Tyskland. Vilket jag var tvungen att maila honom och berätta, det kan ju faktiskt vara trevligt att höra att man är den som förstör hypotesen om att det inte finns snygga killar från ens hemland. Jag trodde att killarna i "Die fetten Jahren sind vorbei" redan hade förstört hypotesen, men ingen av dem är född i Tyskland (vilket förklarar varför de såg så bra ut) (eller inte. Inte antagligen). Jag hittade ett väldigt fint citat också, om Amelie från Montmartre: "that scene of Amelie when she touches the curtain to her kitchen towards the end of the film and she’s lonely and sooo in love and she hopes it’s him in the kitchen but it turns out it’s just the bloody cat…" Det är en fin film, och vore det inte för att jag skall till Sivans imorgon så borde jag se den, för jag saknar den och den är trevlig och man blir lite kär i kärleken av att se den, och det är ju alltid trevligt. Dessutom behöver jag mer romantik och mindre cynism. Precis som jag behöver lite mer Aristoteles och lite mindre Descartes... Men Cest la vie, eller nåt (jag räknar med att det där inte var rätt stavat).

Ska sova nu, ska ju ut och slåss imorgon...

Det sexigaste klädesplagget (på killar)

Har nu spenderat mycket tid på att fundera (dock ej på min pedagogiska grundsyn) och kommit fram till vilket som är det sexigaste klädesplagget (på killar, eftersom det är där mitt intresse ligger, så att säga). Det här är alltså en mycket objektiv åsikt, eller snarare sanning. Det sexigaste som en kille kan vara klädd i är en lagom tight t-shirt, men det är viktigt att den är just lagom tight. Är den för tight så ser det bara dumt ut, men det kan vara viktigt att komma ihåg att "lagom tight" nog är lite tightare än vad folk i vanliga fall tänker sig när det handlar om t-shirts på killar. Poängen med tightheten är att t-shirten sitter åt om magen och svanken, eftersom svanken är ett väldigt sexigt område (återigen helt objektivt). Det är fint det...

En uppdatering: Halsduk är också väldigt fint. Randig helst.

Tack för den Hello Saferide!

"I won’t tell you, baby, you drink too much
This year, on Valentine’s Day.
And I won’t see you looking at that girl’s butt
This year, on Valentine’s Day.
I won’t remind you I’m not for granted,
Won’t have to beg you to take a shower.
I won’t even cry cause you don’t love me enough
This year, on Valentine’s Day.

Got my bags packed and I’m bringing the dog,
Going too fast on the highway.
Lost my love for me when I loved you,
Gonna reclaim it all on Valentine’s Day.
O –
True love at last, on Valentine’s Day.

Gonna have dinner with the coolest girl,
Although she’s been broken down during this stay.
Just me, myself and my biggest laughter
Candle light dinner on Valentine’s Day.

And then, I’ll go dancing at the finest club,
Find a kid who’s ready to play.
Gonna get all the pleasure you never could give me,
This year on Valentine’s Day.
O –
True love at last, on Valentine’s Day.

So I hope you are sorry and I wish you the worst
And that’s all I had to say.
I think we have fish sticks if you need dinner
This year, on Valentine’s Day.

Got a feeling this is going to be Valentine’s year.
Roses are red and violets are blue, sugar is sweet and I’m leaving you."

"Det är lite som med hår, man blir aldrig nöjd."

Det är märkligt det där hur ens intresse av någon kan skifta bara för att man råkar veta att den personen är tillgänglig. Helt plötsligt börjar man spana in dem fastän man knappt vet vem det är. Det är rätt konstigt, och kanske borde man bara ha på sig en tröja där det står "singel" (eller inte bara givetvis, men det skulle nog dra till sig uppmärksamhet) för då skulle ju folk börja spna på en. Antagligen. Jag är lite nyfiken på han från trappan. Undrar hur gammal han är. En annan sak som är märklig är att jag inte vill ha något seriöst, men blir upprörd när andra inte vill det. Det är lite som med hår, man blir aldrig nöjd.

På tal om tillgänglig så såg jag lejonet i bibliotekt igår. Han ser så bra ut, särskilt i sin vårjacka... jag blev tvungen att påminna mig själv flera gånger om att han är omogen och jobbig...

Jag vet i alla fall vad jag ska ha på mig idag. Det kan ju vara något att fira.

Life's too short to hurry

"don't wanna go to school on Monday
don't wanna go to school on Tuesday
don't wanna go to school on Thursday
don't wanna listen to what they say "

Så bra går det med pedagogiken. Yippee!! Eller inte. Och jag började faktiskt tycka att det var kul. Men sen gick det över. Tyvärr, för det är ganska intressant att fundera på vad man egentligen anser att kunskap är och så. Jag brukade anse att man föddes helt utan kunskap, och det anser jag väl fortfarande egentligen. Men sen har vi ju saker som skicklighet. Min bror är till exempel musikalisk och konstnärlig, och jag är som en dålig kopia av honom. Medan jag istället är mycket bättre på att plugga än vad han är. Och jag har svårt att tro att jag skulle ha varit lika musikalisk som han om jag bara hade övat eller nåt. Så den enda utvägen jag kan se är att den här fallenheten för saker är medfödd. Men det enda stället som den skulle kunna finnas på är väl i generna? Och det är ganska skrämmande att tänka att folk i framtiden kanske kommer att fixa med generna på sina barn så att de blir helt perfekta på allting, jag tror inte hjärnan fixar det. Och sen lär man nog må psykiskt dåligt av att till exempel höra falska toner hela tiden eller så.

Jag har lagat matlådegryta idag, den luktar gott och smakar ännu godare. Det ska bli kul att äta av den. Har kokat massor med ris också, det blev mer ris än kastrull, vilket var ganska knäppt. Inte bra alls. Men det gick inte så dåligt som man skulle kunna tänka sig. Nu är det i alla fall slut på lyxlunchandet på olika resturanger och dylikt. Mina pengar kommer att ta slut annars, och det är ju inte kul. Inte när man ska köpa en digitalkamera... (som jag fortfarande längtar efter).

Det jobbiga med teddybjörnar är nog att man liksom förutsätter att de alltid ska finnas där för dig (som Royal till exempel. han ligger alltid i sängen och väntar på mig (utom den gången då jag drömde att han var levande, det var jobbigt)) men sen helt plötsligt, när du minst anar det (eller, snarare, när du tvingar fram ett svar) så vill de inte alls hänga med en längre. Det är lite jobbigt. Eller mycket egentligen, det känns som med d. fast inte alls lika jobbigt. Men lite som att ingen i hela världen vill ha en. Och det är ju inte så kul (och inte sant heller, egentligen).

Horoskop-mannen (förlåt för smeknamnet, det är inte illa menat) konstaterade att jag har en idealiserad bild av kärleken, men det hade redan Emma konsterat utan att ens veta när jag är född. Men det är väl bara ett tecken på att horoskopet stämde. Och det är läskigt. På token i Bollnäs (token=ToK=Theory of Knowledge=Kunskapsteori) fick vi se en dokumentär där en man hade ställt horoskop åt en hel klass med elever efter deras födelsetid och -plats. Eleverna fick läsa horoskopen och sen fick alla som tyckte att det stämde mycket väl räcka upp handen. Alla räckte upp handen. Eleverna blev sen ombedda att skicka horoskoppapprena ett steg bakåt i bänkarna, och då visar det sig att alla har fått samma horoskop. Jag har alltid sett det som ett bevis för att horoskop inte stämmer, men nu när jag tänker på det så är det ju bara ett bevis för att "horoskop" kan hållas så allmänna så att de stämmer på alla.... och alltså inte något bevis alls för om horoskop stämmer. Lite pinsamt att jag inte insett det innan, jag tycker ändå att jag brukar vara rätt bra på att genomskåda "bevis" för olika teorier och sånt...

Dagen var i alla fall solig, och det var bra.

Jordens knäppaste dag

Idag har jag:
-Fått 9 gratis pennor, massor med godis, en nyckelring och ett block
-Vunnit en ficklampa, två biobiljetter, en förpackning lättdryck med äppelsmak, en nyckelringsficklampa, ett reflexnyckelband, ett kreditkortsfodral
-Blivit raggad på två gånger på en halvtimme, i biblioteket
-Pratat med mig själv på vägen hem (vänta, det gör jag ju varje dag...)
-Bestämt mig för att inte flytta
-Firat internationella kvinnodagen med en kärleksmums
-Lämnat in min ansökan till USA
-Blivit erbjuden ett jobb
-Fått en släng av inspiration

Alltså, min dag har varit spännade och händelserik. Har äntligen kommit igång med pedagogikuppgiften som känns riktigt kul nu, men det var så dags, och dessutom känns det som om jag aldrig kommer att hinna. Men inspiration och en lagom dos stress brukar vara en bra kombination...

Jag har beslutat att inte flytta eftersom det är jobbigt och min lägenhet ju är alldeles underbar och jag börjar få till alla de små detaljerna (som mitt fiskstim och min apflock och tranorna och alla bilder på garderoben och allt annat). Och möbleringen är ju bra, och om alla håller tummarna så får jag nog Martins bänk i födelsedagspresent eller nåt...

Jobbet var jag tvungen att tacka nej till, och det känns riktigt surt. För alla som inte hört mig tjata om Apples överlägsenhet kan ju räcka upp handen... inte många händer uppe nej. Precis. Jobbet gick ut på att finnas tillgänglig på campus två luncher i veckan för att informera om Apples produkter. Jag skulle inte behöva ta kontakt med folk eller vara jobbig och hoppa på dem och inte sälja nåt heller. Utan bara informera de som var intresserade. Och min fråga till han som erbjöd det var "får jag en sån där snygg t-shirt då?" (vilket jag fortfarande vill ha, fan vad snygg den var) och svaret var "ja, det, också en dator och en iPod". Fan. Allt det för något som jag redan gör gratis.... surt.... och jobbigt.... och jag vill verkligen verkligen verkligen ha t-shirten!!! Ahhh!!!! (som förut var i topp fem på min svordomslista).

Alla gratissaker kom givetvis från arbetsmarknadsdagen, det var helt sjukt, de slängde ju saker efter folk (eller, inte bokstavligt... det hade sett rätt kul ut annars...). Jag lyckades i alla fall plocka på mig både det ena och det andra, och det är ju alltid kul... Mina skillade försök med Södras pyssel ledde dessutom till det första biblioteksragget, vilket var rätt kul. Det är ju inte så ofta nån raggar på en i biblioteket liksom. Men det borde ske oftare, för man borde ju ta chansen när man ser nån som verkar vara intressant för, åter igen, "it's better to regret something you did than something you didn't do", och dessutom vet man ju aldrig när man ser nån igen, kanske aldrig. Och kanske var det där personen man skulle tillbringa resten av sitt liv med och sen skiter det sig istället och man blir ensam och ledsen och har på sig fula kläder och är allmänt tragisk... och det skulle ju inte vara så kul... Det andra ragget var väldigt intressant, det kom fram en kille som påstod sig ha spanat på mig i ca två månader (han visste skrämmande mycket, så det var nog sant (frågan: "är rosa din älsklingsfärg?" är bara läskig när den kommer från nån man inte känner) (och seriöst, vad har jag som är rosa, egentligen?), han berättade att han och hans kompisar har ett kodnamn på mig (vilket osökt får mig att tänka på Pegasus).... det var rätt konstigt alltihop. Men, det är extremt tufft och modigt att våga gå fram till någon som sitter i ett bibliotek och läser och säga såna saker. Och jag tror helt ärligt att världen skulle vara bättre på många sätt om folk bara sa vad de tyckte, alla spel är jävligt jobbiga (och jag räknar nog med att jag spelar minst lika mycket som någon annan). I alla fall var det hela lite konstigt, men det drog ju helt klart upp dagens konstighetsfaktor...

Får Pål komma ut och leka?

Den här j*vla pedagogiken går mig på nerverna, men man träffar i alla fall trevligt folk i biblioteket. Har suttit där större delen av dagen, men jag får flashbacks från förra året: samma stol, samma bok, samma folk... Jag har i alla fall ätit semlor med choklad nu. Jag tycker inte om mandelmassa, så när jag var liten brukade min mamma byta ut mandelmassan mot mörkblockchoklad i mina semlor, och det är så jag fortfarande helst äter dem. Alla borde testa, för det är mycket godare.

Jag har tittat på lägenhet idag, och den var inte så tokig alls, jag gillar hyllan i "köket" och färgen var helt okej också (MFF-blått). Har dock sagt till mina föräldrar att jag klarar flytten själv (vilket jag väl gör, men min pappa är en jäkla bra flyttkarl...). Jag hoppas bara att nån vill hyra den här i tre månader, det skulle ju vara kul att flytta, mest för att jag inte tror att jag får någon annan på campus... och jag vill ju bo där. När jag flyttade hit tyckte jag inte att det var så viktigt att bo på campus, jag minns att jag tänkte att jag bara skulle vara här i tre år och att jag var här för studierna, inget annat. Alltså, skolan skulle komma i första hand och hela den sociala biten var inte alls lika viktig. Tyckte jag då. Men nu får jag bara mer och mer kompisar och blir mer och mer fäst vid Växjö som stad. Jag känner mig väldigt hemma här... och det är ju lite dumt eftersom jag säkert kommer att få flytta någon annanstans när jag ska börja jobba sen. Det här var en av alla saker som jag tänkte på när jag borde suttit och pluggat. Mest sitter jag bara och stirrar ut genom fönstret, men på något sätt har jag kommit till sidan 98 i boken, och det är ju bra. Vore bara trevligt med lite färre rått-experiment. Och varför använder de alltid råttor förresten? Kunde de inte variera sig lite och ta hamstrar eller marsvin ibland? Ekorrar är ju också gnagare. Och hasselmöss.

Jag var på stan igår och gjorde av med pengar... mycket pengar... men det är ju kul att handla saker. Det blev en klänning, två linnen en tröja och ett par skor. Längtar tills det blir lite vårigare så jag kan ha skorna. Det gröna linnet tänker jag ha på Stallarna på fredag. Varför är stallarna bättre än sivans egentligen? Jag tror det dels har att göra med det bättre utbudet, men också att stället är uppbyggt på ett helt annat sätt. Det finns fler rum, och det gör ju att möjligheterna på något sätt ökar, eller snarare förhoppningarna. För ibland när man är ute tror man ju att man kommer att möta någon runt varje hörn. Och då ökar ju chanserna med antalet hörn...

Det ringde en trevlig telefonförsäljare förut, han var jättepratig, och det är ganska ovanligt, för oftast vill de ju bara prata på om sina telefoner och abonnemang och skit... Det var lite konstigt faktiskt, men trevligt... Det är ju alltid kul att prata med folk, jag håller på att bli helt sjukt social, det trodde jag aldrig om mig. Jag brukade vara så tillbakadragen och typ aldrig säga någonting alls, och nu har jag en massa kompisar som jag pratar med, och andra människor också. Det är rätt tufft...

Såg förresten en kille på campus idag som var sjukt lik Nils, och ändå inte. Det var knäppt....

Lista nummer 1

"I fallet allmän aktivitet var tanken att ett djur som är aktivt borde ha större förutsättningar att stöta på adekvata målobjekt än om det vore passivt, eftersom det rör sig runt omkring i sin omgivning. När beteendet var specifikt i förhållande till ett incitament och objekt borde driften leda till att objektet kontaktades snabbare och till att incitamentet tillgodogjordes i en kvantitet som stod i förhållande till en korrigering av obalansen. Beteendet, vare sig det var inlärt eller inte, ansågs vara funktionellt, dvs. det fortsatte till dess att det resulterade i ett konsumtionsbeteende som på ett eller annat sätt behövdes för att organismens behov skulle tillfredställas" (ur Motivation och emotion av Charles N. Cofer).

"Kvinnor begår ett misstag när de inte tar vara på denna möjlighet att förstärka sin tjuskraft. Även om jag förvisso inte råder någon att gå så långt som till att hänge sig åt den förföriska typ av underkläder som lämpar sig bäst för striptease, är det trots allt än i dag en kvinnas privilegium att ägna lika stor omtanke åt av- som påklädningen" (ur Elegans av Geneviéve Antoine Dariaux).

Två fina citat som jag tänkt på idag... hmm.. undrar varför... Jag kämpar på med tråk-pedagogiken, ångrar att jag inte pratade med den snygge killen på De Luxe (som vanligt har Red Hot Chili Peppers rätt när de sjunger "it's better to regret something you did than something you didn't do), och fryser om fötterna. Så det mesta är som vanligt... Försöker också väga fördelar och nackdelar med en flytt mot varandra. Det ser ut ungefär så här:

Fördelar:
-Närmare till alla ställen som jag spenderar mycket tid på
-Närmare till kompisarna
-Närmare hem när man varit ute (alltså, jag skulle dels komma hem snabbare och dels slippa gå själv en lång bit till en lägenhet brevid ett mentalsjukhus...)
-Det är kul med nya lägenheter
-Det är kul att packa upp sina saker
-En månadshyra mindre!!
-"Gratis" bredband"!!
-El och vatten som ingår i hyran!!

Nackdelar:
-Det är jobbigt att packa ner sina saker
-Det är jobbigt att flytta sina saker
-Det kommer nog att bli en fulare lägenhet
-Det kommer säkert att vara svårt att få tvätttid, och tvättstugan kommer att vara sunkig och läskig
-Trapphuset kommer säkert att vara sunkigt och läskigt

Just nu ser det alltså bra ut för fördelarna... och jag vill ju flytta väldigt gärna... jag vill bara inte behöva packa ner alla mina saker. Det är så jobbigt, men det kan ju vara trevligt att rensa ut lite... Det skulle i alla fall behövas.

Ska jobba imorgon, och såg att jag inte börjar förrän kvart i tio, fast jag trodde det var kvart i nio... jag tycker ändå att jag är ganska ordningsam och så, men det börjar visst gå utför med det (också). Attans!

De Luxe: fortsättningen

Är nu hemkommen från kvällens äventyr på Café De Luxe... har rätt ont i huvudet, så tänker bara sammanfatta kvällen lite kort. Den var trevlig. Är dock lite kladdig om min ena arm av någon anledning. Sällskapet bestod av tre killar, vilket var ganska skönt, och väldigt kul. Borde umgås mer med folk, för de är ju trevliga. Ska ta och pallra mig upp emot min säng nu snart... är trött och har, som sagt, ont i mitt stackars huvud (vilket jag hade när jag gick ut också, och en halv öl en drink och en klubba rådde inte bot på det...).

De Luxe

Rasums ringde mig för en stund sedan, så nu blir det ett väldigt spontant besök på Café De Luxe... Ska bli kul... Har gjort mig i ordning och väntar mest på bussen nu. Jag hoppas jag får kul, men det känns inte så viktigt som det brukar (dels för att jag och Rasmus brukar ha kul, så jag känner mig inte så stressad över att det inte ska bli så) mest för att jag inte har haft så lång tid på mig för att få upp förväntningarna. För en halvtimme sen satt jag iförd pyjamas och kollade på tv... det är snabba vändningar i studentlivet. Hade tänkt skriva en massa i bloggen ikväll, men nu blev det ändrade planer istället. Jag brukar inte vara så spontan i vanliga fall, men det är ju trevligt med omväxling. Dock är det rätt jobbigt att få sms...

Campus

Jag ska flytta till campus. Det ser jag framemot väldigt mycket... Jag ska leva ett riktigt studentliv och känna mig som en amerikansk student, som de på tv (fast de blir nästan alltid mördade, det är ju ett problem)... Jag hoppas att det inte blir en sockerbit, men samtidigt börjar jag tycka att de är rätt charmiga (fint ord för billiga). Och de ligger ju rätt bra till. Har tänkt väldigt länge annars att jag vill bo i de röda tegelhusen, för de ligger ju verkligen PÅ campus (=nära till UB). Men de ligger ju också nära Sivans, så det kommer säkert att vara en massa liv där på helgerna, och jag gillar inte liv (om jag inte är med och för det) (men jag är nog inte så unik i det tyckandet). Men just därför ligger sockerbitarna bra till, eftersom de ligger en bit ifrån alla uteställen. Men jag vill nog gärna bo högt upp, jag har lite förföljelsemani (tack så mycket).

Håller just nu på att äta upp min gamla mintchoklad som jag köpte nån gång... hmm... två veckor sen på söndag. Sen blev jag sjuk, det var inte så kul. Ont i halsen är sällan kul. Fast när man pratar roligt är det rätt kul... det är synd att jag oftast får bara ont och inte pratar roligt...

Mina planer för dagen var att plugga och sen träna. Men det blev inte så mycket med det (men jag köpte olikfärgade lappar till min bok, så jag kände mig rätt duktig). Istället blev det fika och promenader med Emma och sen lite tv-tittande (och vinprovning... det var kul). Det var väldigt trevligt att få krama taxarna också, även om jag verkligen gillar vår käre Morr-morr så föredrar jag hundar, de har aldrig vassa sidan uppåt... I alla fall ska jag träna imorgon istället... måste dessutom ta tag i de där manchesterbyxorna snart, och min stickade tröja, och Doris & Cancerbölden (kom förresten på en riktigt bra idé om att göra en pedagog-pek-bok, typ "det här är Piaget, han gillar att assimilera. Det här är Piagets trappa." Kommer inte på nån annan än Piaget just nu... eller...:"Det här är Skinner. Han har en råtta." Det skulle nog suga). Det är tur att jag inte är nötallergiker, jag tycker min choklad smakar nötter... Undrar om någon kommer att stjäla min pedagog-pek-bok-idé.... Kan förresten rekomendera "Titta Max grav!" av Barbro Lindgren, i alla fall om man gillade Max-böckerna när man var liten... och gillade man inte dem när man var liten så kan man nog ändå gilla den här...

Ska nog typ sova nu...

Att säga nej

Återigen, att säga nej borde vara vanlig hyfs. Som tjej får man hela tiden höra att det är vår fulla rätt att säga nej om vi inte vill göra något, men att kräva av killar att de borde säga nej när de inte är intresserade kan man tydligen inte göra. Det vore ju så mycket enklare om man bara fick veta var man står och så... eller är det bara jag som tycker det?

Och dessutom, det stämmer verkligen, ju mer jag tänker på det, att det nog inte är någon som är särskit intresserad av att läsa detta egentligen...

Mainstreambokrea och klippning

Det känns som om det har hänt massor och gått jättelång tid sen jag skrev senast. Men det har det väl egentligen inte. Jag tycker bara om att skriva i min blogg. Men jag hade en riktigt dålig dag igår (som avslutning på min dåliga halvvecka). Men idag börjar saker och ting ordna sig. Jag har varit och klippt mig, det blev jättefint (hur kommer det sig förresten att killar alltid tror att man ska klippa håret jättemycket när man säger att man ska klippa sig? Lämna gärna svar på detta i kommentarerna, för jag funderar verkligen). I alla fall blev det sedan seminarium och döda djur och lite vilsegångning i D-huset (mycket spännande). Och en tur på bokrean, vilket känns mainstream (extra mainstream när man ska bli bibliotekarie, för då måste man ju liksom gilla böcker. Jag är så trött på kommentaren om att "då måste du ju läsa jättemycket böcker...." Är lite sugen på att svara "nej, jag hatar böcker", men det gör jag ju inte. Jag tycker rätt bra om böcker, men det är något jag vill syssla med på fritiden). I alla fall så köpte jag en bok om klädsömnad, den verkar väldigt bra, går igenom alla detaljer som man alltid får bråka med, så det är ju skönt.. På kvällen spelade vi poker och jag vann. Men det ska jag inte skryta mer om. Det känns inte som så mycket skrytmaterial ändå, eftersom jag har vunnit ett par gånger tidigare (oj, nu skröt jag ändå...).

Jag är verkligen sugen på en digitalkamera. Varje dag ser jag saker jag skulle vilja ta bilder på. Idag var det t.ex. en kille i biblioteket som såg ut som om han höll på att krypa in i en bokhylla. (Apropå det (eller inte) så hittade jag inte min vattenflaska i nättras vid fyra när jag var törstig, och i morse när jag kom till biblioteket så stod den vid min fåtölj). iTunes genomlyssningen går framåt, sakta men säkert. Har kommit till Fool's Garden, så jag har en hel del kvar. Men problemet är ju att jag nästan aldrig är hemma. Bara en massa spring i skolan hela tiden. Har i alla fall lyckats få mina poäng, vilket är kul, och jag väntar med spänning på min VG-gruppen knapp... eller, nej, jag vill inte ha någon. Definitivt inte. Alls. Så det så.

Det stämmer nog som Johan säger att bloggar bara är intressanta för den som skriver dem och den personens närmaste vänner... Lite trist, men sen när jag blir känd kommer alla att läsa här... tror jag...

Dags att sova och läsa i min bok, på fritiden... det ska bli kul...

Horoskop, lejon och vanlig hyfs

Om vi nu ska fortsätta Dagens Misstag-temat, så känns det som om dagens misstag nog var att gå upp. Sen inträffade nästa misstag klockan 10.02. Men nu pratar vi inte mer om det... (som Amelie sa (tyvärr i engelsk översättning): "Amelie refuses to get upset for a guy who'll eat borscht all his life in a hat like a tea cozy"). Resten av dagen har gått åt till poängjakt, inte kul alls, men nu tror jag att det är på väg att ordna sig. Jag trodde att folk som klagade på att det var svårt att få sina poäng bara var lata och inte pluggade. Men så är det kanske inte... Var på möte sen och så lite plugg till innan träningen. Fast helt ärligt, jag har mest suttit med en öppen bok framför mig och stirrat ut genom fönstret. Sen kommer man hem och läser sitt horoskop där det står att man inte ska stirra ut genom fönstret, för då får man inget gjort. Nej, jag vet. Det behöver man knappast vara astrolog för att komma på. Jag kom i alla fall ihåg att köpa en svart penna till min serie, så nu har alla figurer fått fina konturer. Det gör faktiskt ganska stor skillnad.

Lejonet, som faktiskt är riktigt lik ett lejon, när man tänker på det, och inte alls som Skull Island, hörde av sig igen. Vilket inte var så kul alls. Jävla gnäll jämt... Jag gnäller bäst själv, jag behöver ingen annan som gnäller... Jag behöver någon som förstår mig istället, och som inte blir trött på allt mitt gnäll. Eller också borde jag bara sluta gnälla, det kanske är den bästa och enklaste lösningen, men den är nog inte genomförbar. Gnället är liksom en så stor del av min personlighet. Jag skulle inte vara mig själv utan det. Dessutom inbillar jag mig att folk tycker att jag är ganska roliga när jag gnäller, men det kanske bara är en villfarelse. Och om det är så, snälla ta mig inte ur den, den är trevlig, och jag trivs med att tro att folk tycker att jag är rolig...

Men, helt ärligt, det är ju bara vanlig hyfs att svara, särskilt när det är en fråga. Och om man svarar när det inte är frågor, då borde man ju verkligen svara när det är det. Kan man tycka. Jag gör det i alla fall (tycker alltså). Men jag borde kanske vara mer rakt på sak, för annars kan ju saker misstolkas. Men problemet med att vara rakt på sak är att saker inte kan misstolkas... Det är svårt det där...

Genomlyssnandet av iTunes-biblioteket har kommit till Eels i alla fall, det är trevlgit. I morse var det Ed Harcourt, vilket var rätt trist, jag har svårt för honom. Inget som man kan dansa till alls, tyvärr. Och jag gillar att dansa.